För er som vill veta så gick det super på arbetsintervjun och imorgon jobbar jag mitt första arbetspass på pjäsen. Greeeat! Lite nervös, men det ska man va.

Nu ska jag rycka upp mig lite och flumma runt ett tag. Känner att jag behöver det.

Snart får jag äntligen träffa pappsi och Malin igen!! Lycklig tjej.

Nu är det dags för en liten bildbomb från Kreta.
Det blir inte allt för många, får välja ut några stycken. Tog trots allt över 1000 bilder. Jisses amalia!

Per aspera ad astra

Det första jag kan säga om våran resa är att den har varit helt flippad. Flippad på ett bra sätt.

Vi landade i Chania där vi spenderade våra två första nätter på ett fint hotell. Sedan begav vi oss med buss till Hersonissos. Det roligaste med bussresan var iaf att vi var med om en liten busskrock, annars var det bara jobbigt att sitta i en kokande buss i tre timmar.
När vi kom fram till Hersonissos så hade det blivit buss strejk över hela Kreta. Så att få tag på taxi var inte lätt. Vi visste inte alls vart hotellet vi skulle bo på låg, så vi fick fråga folk på gatorna. Att gå 5 km med 20 kilos väskor på ryggen fick en att tappa hoppet om att man någonsin skulle komma fram.
När vi sitter på gatan, helt svimfärdiga kommer våran räddande ängel, en taxi som körde i nödlägen. Vi stoppade honom och fick faktikst skjuts till hotellet.

Väl inne på hotellet märkte vi att detta var ett skithål, och där skulle vi bo i 17 nätter. Inga affärer i närheten, en pytteliten pool som inte ens lilltån fick plats i, och plus att detta hotell låg i bergen.
Vi sov där en natt och morgonen därpå ljög vi ihop en historia och kunde ta oss där ifrån nöjda och glada.

Vi kom ner till själva staden och där letade vi efter hotell, tog 10 min sen hade vi hittat ett perfekt precis vid havet.
Precis vid vårat hotell låg en resturang, Roustico, detta blev vårat favoritställe. Vi blev riktigt bra vänner med the beach boy, resturang ägaren, bartendern och servitörerna. Det slöt med att vi inte behövde betala för allt vi åt.

Där stannade vi i 16 dagar och nu är vi hemma igen efter mycket om och men.
Hemresan var ett rent helvete. Vi visste att vi skulle flyga från Iraklion (kreta) till italien, sedan sova där och ta flyg på morgonen till Sverige. Det vi inte fått reda på var att det skulle vara en mellanlandning i Athen. Så vi hoppar av flyget, antar att vi är i Italien. Chillar runt lite tills vi märker att det är grekiska bokstäver över allt och grekiska flaggor. Då kopplar vi att det är något som inte står rätt till. Vi springer till vårat flygbolag och säger som det är. Vi får inte hjälp av någon. Vårat plan hade redan gått, där satt vi på flygplatsen och var skiträdda.

Tillslut ringde vi till ticket.se och det var mer än skönt att få prata med en svensk. Vi fick hjälp och morgonen därpå var vi på väg till Budapest för att mellanlanda där och sedan ta ett annat flyg till Sverige.

Känns inte alls rätt att vara hemma, vi borde ha vart kvar där längre. Jag saknar dom redan, folk brukar säga att man säknar värmen, men jag bryr mig inte om värmen just nu, jag saknar alla våra fina vänner så himla mycket. Inte sista gången jag åker dit, inte sista gånger jag träffar dom. Absolut inte.

Slänger in lite bilder när jag fått dom av Elin, hon tog nämligen nästan alla bilder!